Qvintensen — Statistikfrämjandets tidning

Fyra nummer per år (tidigare nummer, klicka här!)

Referenser till nummer med bidrag från Ind Stat

nr 2, 2011, s7 Att mäta duglighet hos en tillverkningsprocess
En av författarna minns ett e-brev som kom för några år sedan och som handlade om dugligheten hos en tillverkningsprocess. Det nådde författarens ögon efter att många läsare inom organisationen under några få dagar hade tillfogat sina synpunkter och kommentarer. E-brevet väckte...
nr 2, 2011, s10 VAD ÄR KAPABILITETSINDEX?
Människor har i alla tider förstått att man inte kan tillverka produkter exakt enligt de mått som finns på en ritning. Det kommer alltid att finnas en slumpmässig variation runt målvärdet. När den industriella revolutionen kom med sin massproduktion försvann möjligheten att fila på detaljer tills...
nr 1, 2011, s26 Osäkerhet
Kan man bli mer osäker än när man får uppdraget att skriva en introduktion till Föreningen industriell statistiks kommande seminarium om just osäkerhet. För osäkerhet är väl något som alla känner emellanåt, kanske främst inför okända händelser och storheter. Framför allt om dessa storheter är personer, men kanske...
nr 4, 2010, s28 Ordföranden har ordet
Nu när dagarna är korta och mörkret dominerar, åtminstone hos oss som bor i den norra landsändan, känns det bra att kunna tänka tillbaka på en av höstens ljuspunkter när det gäller industriell statistik, nämligen ENBIS10-konferensen...
nr 2, 2010, s26 Fungerar – fungerar inte
Vi ordnar varje år ett seminarium i samband med Föreningen industriell statistiks årsmöte. I år var temat 'Fungerar, fungerar inte'. Det är vanligt att just denna typ av data – alltså binomialdata – finns inom industrisektorn. Med ämnet vill vi belysa vilken information som är möjlig att skapa med dessa förutsättningar...
nr 1, 2010, s26 Förlustfunktioner och bussbolag
Nyligen blev jag varse ett beteende hos företag som bedriver buss- och tågtrafik som står i fullständigt motsats till de idéer på vilka teorin för förlustfunktioner baseras (vad en förlustfunktion är ska nog framgå av följande). Vissa av dessa bolag har regelverk som säger att om exempelvis en buss ankommer mindre än, säg, 7 minuter efter...
nr 4, 2009, s30 Årets ENBIS
Årets ENBIS-konferens gick av stapeln på hemmaplan, närmare bestämt Chalmers i Göteborg. Vad jag har förstått var det en av de mest välbesökta konferenserna som ENBIS arrangerat, trots finanskriser och varsel. För er som inte deltagit i en ENBIS-konferens kan jag berätta att det mest spännande är den blandning av besökare som deltar...
nr 3, 2009, s8 Conny Palm – matematiker inom teletrafik och köteori
Conny Palm anses vara en av de mest briljanta personerna inom utvecklingen av teletrafikteori. Han började på KTH 1925 och avslutade i praktiken sina studier 1931 men tog sin examen först nio år senare. Palms 'extra' studieår var synnerligen produktiva och bland hans publikationer finns sju papper som är daterade 1940 eller tidigare...
nr 3, 2009, s9 Några funderingar kring köteori
När man slår upp en lärobok om köteori slås man av den rika matematiska framställningen och ibland får man intrycket att just detta faktum är anledningen till att man bör studera ämnet. En annan observation är den rika floran av tekniska kösystem, t.ex. teletrafik, och kanske är det just den tekniska utvecklingen som drivit på forskningen. Det är ändå inte svårt att utvidga området till...
nr 3, 2009, s10 Köteori
Tänk er att ett företag har två maskiner och en reparatör. Var och en av maskinerna går sönder med intensiteten λ, till exempel λ = 0,1 händelse/tidsenhet. Antag dessutom, för enkelhets skull, att tiden till fel är exponentialfördelad. Reparatören tar en viss tid på sig att reparera. Låt oss anta att tiden för en reparation är exponentialfördelad med väntevärde μ, så att reparationsintensiteten är ν=1/μ. Låt oss anta att...
nr 2, 2009, s20 Försöksplanering i den virtuella världen
De första dagarna i juli anordnade ENBIS, European Network of Business and Industrial Statistics, en konferens med temat 'Design and Analysis of Computer Experiments'. Det var ENBIS andra konferens med detta tema. Den gick av stapeln i Saint-Etienne i Frankrike. Deltagarna, ett sextiotal, kom i huvudsak från Frankrike och Tyskland. Noterbart är att antalet deltagare...
nr 1, 2009, s24 Ärvda krav – duger inte inte att kopiera
I samband med årsmötet anordnade Föreningen Industriell Statistik sitt sedvanliga vårseminarium, denna gång med temat 'Konsten att sätta specifikationer och krav'. Seminariet var välbesökt med drygt ett 20-tal deltagare, de allra flesta från industrin. Dessutom deltog representanter för universitet, statistiska konsultfirmor och programvaruföretag, så det var...
nr 4, febr 2008, s7 Omvandling av sektionen till en förening
Alltsedan Sektionen för Industriell Statistik grundades har den, som namnet antyder, utgjort en sektion inom Svenska statistikersamfundet. Eftersom Samfundet nu slås samman med Statistiska Föreningen ändras förutsättningarna även för Industriell Statistik. Vid årsmötet beslutades...
nr 3, sept 2007, s5 Konferens om matematiska tillförlitlighetsmodeller
Efter en terrorattack vid Glasgows flygplats på lördagen blev våra resor till staden ganska besvärliga. Inga allvarliga incidenter inträffade för konferensdeltagarna, men flygplatsen var stängd även på söndagen med svårigheter som följd. Själv hamnade jag...
nr 2, mars 2007, s20 Kapabilitetsindex – ett duglighetsindex eller ett odugligt index?
Statistisk kvalitetsstyrning har blivit ett stort forskningsområde sedan starten som väl kan sägas inträffa när Walter A. Shewhart på 1920-talet kontrollerade (styrde) kvaliteten på tillverkade enheter med hjälp av styrdiagram av olika slag. Han såg den oundvikliga variabiliteten i en tillverkningsprocess som en kärnpunkt och...
nr 2, mars 2007, s5 Några spridda tankar
Efter några årtionden på Ericsson arbetar jag numera på Sony Ericsson. Jag anställdes inom kvalitetsorganisationen och de första två timmarna höll jag det där med statistisk analys lite hemligt ty 'Human Resource' (HR) ville ha en 'Quality Officer' och då behövdes det inte en statistiker! Nu är det dock ofta en skillnad på...
nr 1, mars 2007, s6 Design for Six Sigma – vad är det?
I industrin poppar det ibland upp trender som alla tycks hoppa på. Ett område som är hett just nu och dessutom av statistiskt intresse är Design for Six Sigma, DFSS. Jag misstänker att DFSS är tämligen okänt för de flesta av Qvartilens läsare. Många har kanske hört talas om DFSS utan att...
  ••••